Sammanfogning – nivå 1

Del 1 – Introduktion

Ger en översikt över kursens centrala innehåll enligt Skolverkets riktlinjer och tydliggör vilka kunskaper och färdigheter som ska utvecklas under utbildningen. Eleverna får en tydlig bild av områden som materiallära, sammanfogningsmetoder, kvalitetssäkring, arbetsmiljö och säkerhet.

Del 2 – Stål

Ger eleverna grundläggande kunskaper om järn, stål och hur olika legeringar påverkar materialets egenskaper och användningsområden. Avsnittet behandlar även stålframställning, återvinning, vanliga ståltyper samt skillnader mellan konstruktionsstål, rostfritt och syrafast stål.

Del 3 – Koppar, mässing och brons

Avsnittet ger kunskap om koppar och dess vanligaste legeringar, mässing och brons, samt deras egenskaper, framställning och användningsområden inom VVS, kyla och industri. Eleverna får också förståelse för materialens korrosionsbeständighet, återvinningsmöjligheter och hur rätt materialval påverkar funktion, hållbarhet och driftsäkerhet.

Del 4 – Rör för tappvatten och värmevatten

Behandlar de vanligaste rörmaterialen för tappvatten- och värmesystem, deras egenskaper, användningsområden och krav vid installation i olika miljöer. Avsnittet berör även plastsvetsning och visar hur olika rörsystem och sammanfogningsmetoder väljs för att säkerställa driftsäkerhet, hållbarhet och effektiv funktion i VVS-anläggningar.

Del 5 – Rör för avloppsvatten och köldmedier

Ger eleverna kunskap om de vanligaste rörmaterialen för avloppssystem och hur materialval påverkas av krav på hållfasthet, ljudnivå, brandsäkerhet, temperatur och kemisk beständighet. Eleverna får även förståelse för när plast-, gjutjärns-, rostfria och syrafasta rör används samt hur olika miljöer ställer krav på rörsystemens egenskaper och livslängd.

Del 1 – Rörkopplingar

Avsnittet ger eleverna en översikt av de vanligaste rörkopplingarna och deras användningsområden inom VVS-installationer. Här behandlas olika metoder för att sammanfoga rör på ett säkert, tätt och effektivt sätt.

Del 2 – Rörkopplingar för avlopp

Ger kunskap om de vanligaste kopplingsmetoderna för avloppsrör i plast, gjutjärn samt rostfria och syrafasta system. Fokus ligger på hur täta och driftsäkra avloppsinstallationer byggs med rätt kopplingar för olika material och användningsområden.

Del 3 – Klämringskopplingar

Avsnittet ger eleverna kunskap om hur klämringskopplingar används för att sammanfoga olika typer av rör inom VVS-installationer. Här behandlas kopplingarnas funktion, uppbyggnad och användning för både metallrör och plaströr.

Del 4 – Gängade rörkopplingar

Avsnittet ger eleverna grundläggande kunskaper om gängade rörkopplingar, deras användningsområden och hur de monteras och tätas i rörsystem. Eleverna får även en introduktion till vanliga tätningsmetoder och de standarder som används för rörgängor inom VVS-branschen.

Del 5 – Gängsystem och skruvförband

Behandlar grundläggande kunskaper om gängsystem, skruvförband och de komponenter som används för att skapa säkra och hållbara mekaniska sammanfogningar. Avsnittet berör även skillnader mellan olika gängtyper samt hur skruvar, muttrar och brickor samverkar i praktiska konstruktioner.

Del 1 – Gassvetsutrustning

Avsnittet ger eleverna en översikt av gassvetsutrustningens olika komponenter och deras funktion vid svetsning, lödning och värmning. Här behandlas även viktiga säkerhetsaspekter, hantering av gasutrustning samt kontroller som krävs för ett säkert och korrekt arbete.

Del 2 – Acetylen (Etyn)

Ger eleverna kunskap om acetylen som bränngas, dess egenskaper, användningsområden och betydelse vid svetsning och lödning. Här behandlas även säker hantering, förvaring, transport och den utrustning som krävs för att arbeta säkert med gasen.

Del 3 – Oxygen (Syrgas)

Avsnittet behandlar oxygenens funktion vid svetsning och lödning samt hur gasen bidrar till en effektiv och kontrollerad förbränning. Fokus ligger även på säker hantering, förvaring och användning av oxygenutrustning för att förebygga brand- och olycksrisker.

Del 4 – Skötsel och underhåll

Genomgång av kontroll, underhåll och säker användning av gassvetsutrustning för att säkerställa driftsäkerhet och minska risken för olyckor. Här behandlas även faroklassificering, säkerhetsmärkning och hur kemiska produkter och gaser hanteras enligt gällande regler och säkerhetskrav.

Del 5 – Hälsa och säkerhet

Ger eleverna förståelse för de risker som är förknippade med gassvetsning, lödning och hantering av brännbara gaser samt hur dessa risker förebyggs i praktiken. Här behandlas även arbetsmiljö, brandskydd, säker transport och förvaring av gasflaskor samt de regler och certifieringar som krävs för säkert arbete med heta arbeten.

Del 1 – Hårdlödning

Avsnittet ger eleverna kunskap om hårdlödning som sammanfogningsmetod och dess användning inom VVS och industri. Här behandlas grundprinciperna för uppvärmning, lodets funktion samt vikten av rätt fogutformning och rengöring för att skapa hållbara och täta lödfogar.

Del 2 – Tillsatsmaterial

Genomgång av de tillsatsmaterial som används vid hårdlödning och hur lod och flussmedel väljs utifrån grundmaterial och användningsområde. Här behandlas även fogberedning och de faktorer som påverkar kvaliteten och hållfastheten hos den färdiga lödfogen.

Del 3 – Praktisk hårdlödning

Avsnittet ger eleverna praktisk förståelse för hur hårdlödning utförs, från inställning av utrustning till färdig fog. Här ingår även övningsmoment, kvalitetskontroll och en introduktion till lödarprövning och certifieringskrav inom branschen.

Del 4 – Hälsorisker vid lödning

Ger kunskap om de hälsorisker som kan uppstå vid lödning och hur de förebyggs genom rätt arbetsmetoder och skyddsutrustning. Här behandlas även risker kopplade till flussmedel, lod, gaser och ångor samt vikten av god ventilation och säker kemikaliehantering.

Del 5 – Skärning med gas och plasma

Avsnittet ger eleverna kunskap om gasskärning och plasmaskärning samt deras användningsområden för olika material och godstjocklekar. Här behandlas även utrustning, arbetsmetoder och de säkerhetskrav som gäller vid termisk skärning.

Del 1 – Gassvetsning och fogberedning

Ger eleverna en introduktion till gassvetsning som sammanfogningsmetod samt de grundläggande principerna för utbildning och certifiering inom svetsområdet. Det behandlar även fogberedning, kapning och fasning som viktiga moment för att skapa svetsfogar med hög kvalitet och hållfasthet.

Del 2 – Praktisk gassvetsning

Avsnittet ger eleverna praktiska kunskaper i gassvetsning, från inställning av utrustning och låga till olika svetstekniker för plåt och rör. Här behandlas även fogberedning, häftning och arbetsmetoder som krävs för att skapa säkra och kvalitativa svetsfogar.

Del 3 – Svetsa i stål och rostfritt stål

Genomgång av olika ståltyper, deras egenskaper och hur materialval påverkar svetsbarhet och användningsområde. Här behandlas även svetsning av rostfria och syrafasta stål samt vilka metoder och tillsatsmaterial som används för att uppnå hållbara och korrosionsbeständiga fogar.

Del 4 – Svetskvalitet och defekter – gassvetsning

Avsnittet ger eleverna kunskap om hur svetskvalitet bedöms och vilka vanliga svetsfel som kan uppstå vid gassvetsning. Här behandlas även orsaker till olika defekter samt vikten av kontroll och kvalitetsarbete för att säkerställa säkra och hållbara svetsförband.

Del 1 – Introduktion till TIG-svetsning

Introduktion till TIG-svetsning och dess roll inom det internationella utbildnings- och certifieringssystemet för svetsare. Här behandlas även metodens användningsområden, fördelar och de krav på precision och kvalitet som kännetecknar TIG-svetsning.

Del 2 – TIG-svetsutrustningen

Genomgång av TIG-svetsutrustningens uppbyggnad och funktion, inklusive brännare, elektroder, skyddsgaser, tillsatsmaterial och strömkällor. Fokuserar på de grundläggande principerna bakom TIG-svetsning och hur utrustningens olika komponenter samverkar för att skapa svetsfogar med hög kvalitet.

Del 3 – Viktiga förberedelser

Ger eleverna kunskap om hur rätt utrustning, elektroder, tillsatsmaterial och skyddsgaser väljs inför TIG-svetsning. Avsnittet berör även grundläggande maskininställningar och förberedelser som är avgörande för att uppnå hög svetskvalitet och ett effektivt arbetsflöde.

Del 4 – Praktisk TIG-svetsning

Avsnittet beskriver hur TIG-svetsning utförs i praktiken, från tändning av ljusbågen till själva svetstekniken. Eleverna får lära sig olika tändmetoder, korrekt hantering av TIG-brännare och tillsatsmaterial samt betydelsen av stöd, ergonomi och skyddsgas. Även vanliga svetsdefekter, orsaker till kvalitetsbrister och vikten av noggrann rengöring av grundmaterialet behandlas.

Del 5 – Lättmetaller

Avsnittet beskriver de vanligaste lättmetallerna inom industrin samt deras egenskaper, användningsområden och betydelse för modern konstruktion. Det tar även upp varför dessa material ofta TIG-svetsas och vilka särskilda krav som ställs vid svetsning av dem.

Del 6 – Hälsa och säkerhet vid TIG-svetsning

Avsnittet behandlar de viktigaste hälsoriskerna vid TIG-svetsning, såsom svetsrök, ozon, UV-strålning, värme, elektricitet och slipdamm från elektroder. Det beskriver också vilken skyddsutrustning och vilka säkerhetsåtgärder som krävs för att arbeta säkert.

Del 1 – Kompetens och kvalitetskontroll för svetsning

Avslutningsvis behandlas krav på kompetens, certifiering och kvalitetskontroll inom svetsning och lödning för att säkerställa säkra och hållbara fogar. Genomgång av olika metoder för förstörande och oförstörande provning samt grundläggande krav enligt tryckkärlsdirektivet för tryckbärande anordningar.